Produktområde – Koldioxidbindning
1415 erbjuder företag att kompensera verksamhetens koldioxidutsläpp genom en kombination av att spara skog och att etablera nya skogar. Företagen bidrar då till ökad koldioxidbindning i svenska skogar och klimatkompenserar de utsläpp de inte kan reducera i dagsläget. Produkten är skapad för att öka koldioxidbindningen men tar även hänsyn till den biologiska mångfalden. 20% av ersättningen som skogsägaren erhåller är öronmärkt för åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden i skogen. Åtgärderna för att öka den biologiska mångfalden bidrar till att skapa motståndskraftigare skogar som anpassas till kommande klimatförändringar.
Att kompensera ett ton koldioxidutsläpp kostar 300 kr per ton varav 60 kr är öronmärkta för insatser för att öka den biologiska mångfalden.
Spara skog och öka kolsänkan
Produkt: Ökat kolförråd (ÖKF)
Modell för koldioxidbindning i aktivt brukade skogar där certifikat utfärdas när det säkerställs att kolsänkan ökar.
Riksskogstaxeringens data har använts för att beräkna nettoinbindningen kol i trädbiomassa i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen redovisar tillväxt- och avverkningsstatistik i måttenheten skogskubikmeter, m3sk, vilket avser volymen av hela stammen ovanför stubbskäret inklusive bark och topp.
Antalet certifikat som kan emitteras baseras på den årliga tillväxten i virkesförrådet m3sk (skogskubikmeter) efter uttagen volym (avverkning) i m3sk. Därefter multipliceras summan med ett omräkningstal för att omföra m3sk till ton koldioxidekvivalenter. Vilket omräkningstal som används beror på i vilken region fastigheten ligger geografiskt och i Sverige finns 4 stycken regioner, tillika omräkningstal.
Då avtal ingås mellan skogsägaren och 1415 bestäms kolförrådet utifrån skogsbruksplanen och därmed bestäms också en referensnivå som inte får underskridas under kommande 20 år. Referensnivån blir uppdaterad varje år och bestäms av kolförrådet (mängden stående skog) på fastigheten varje skogsår (kalenderår). Således är referensnivån rullande på 20 år, t.ex. ska referensnivån 2022 hållas till 2042, 2023 till 2043 o.s.v.
60 kr (20%) av ett sålt certifikat ska återinvesteras i åtgärder för att bevara och förstärka den biologiska mångfalden i skogen.
Åtgärder för biologisk mångfald
Målsättningen är att svensk skogsnäring brukar skogen med största möjliga hänsyn till alla arter i det svenska skogslandskapet. Genom att hänsyn tas i skötseln av skogen skapas möjligheter för att bevara och förstärka den biologiska mångfalden.
Exempel på ett par insatser för ökad biologisk mångfald som finansieras av sålda kolkrediter:
- Blanda in fler lövträd vid återplantering i virkesproduktionsmarken
- Skötsel av skogar med höga naturvärden
- Skötsel av ädellövskog
Etablera nya skogar och öka kolsänkan
Produkt: Nybeskogning (NYPL)
Plantering av skog är ett effektivt sätt att öka den biogena kolsänkan på lång sikt. Målsättningen är att öka den biogena kolsänkan på sikt med hänsyn tagen till att även plantera trädslag som bidrar till den biologisk mångfalden. Minst 15% av området planteras med sälg, rönn, hagtorn och andra lövträd. Därefter väljer markägaren trädslag, dock ska det fortsatt vara minst ett (1) inslag av lövträd ytterligare.
Kollageruppbyggnaden estimeras till 200 ton (200.000 kg) CO2- eq per hektar eller 100 kg per planta om man antar att 2000 plantor planteras per hektar vilket är praxis. 100 kg CO2-eq * 2000 plantor/hektar = 200 ton
CO2-eq per hektar nybeskogad mark i Sverige.
Koldioxidbindningen motsvarar 200 ton (200.000 kg) per nyplanterad hektar.
Utsläppsreduktion och ökad koldioxidbindning – Två verktyg som används simultant
1. Utsläppsreduktion och referenspunkt
För att påbörja arbetet med att reducera koldioxidutsläppen behöver företaget fastslå en referenspunkt för verksamhetens utsläpp. Referenspunkten är central för arbetet med att reducera verksamhetens utsläpp och för att arbeta fram en reduktionsplan. 1415 utgår från referenspunkten som är resultatet av rapporterat antal ton koldioxidutsläpp som är uträknade baserat på GHG protokollets alla tre scope.
När referenspunkten är fastslagen arbetas reduktionsplanen fram som inkluderar ett reduktionsmål. Reduktionsmålet ska stämma överens med företagets kommunikation om hur verksamheten ska bidra till t.ex. Parisavtalet.
2. Att öka koldioxidbindningen – Mål netto noll
Att accelerera koldioxidbindningen balanseras mot referenspunkten som är fastslagen i klimatredovisningen. De koldioxidutsläppen som inte kan reduceras idag behöver hanteras, om inte verksamheten ska fortsätta att tillföra nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Målet är netto noll och det uppnås genom att balansera verksamhetens totala beräknade ton koldioxidutsläpp med motsvarande ton koldioxidbindning.
Exempel: Genom klimatredovisningen fastslås verksamhetens koldioxidutsläpp. Om verksamheten skapar koldioxidutsläpp om 1000 ton är 1000 ton referenspunkten för reduktionsplanen. De 1000 tonen som tillförts atmosfären hanteras genom att bidra till att öka koldioxidbindningen med samma antal ton. På så sätt nås netto noll utsläpp till atmosfären.
1415 erbjuder två naturbaserade lösningar, en där 1415 säkerställer att skog sparas och en där nya skogar etableras.
Utsläppsreduktion och ökad koldioxidbindning
Två verktyg som används simultant.
Parisavtalet – Artikel 5
Att öka kolsänkan
Att öka koldioxidupptaget
Att aktivt reducera utsläppen
Optimera skogsbruket – ekonomiskt incitament och skoglig tillväxt.
Det handlar om att öka tillväxten eftersom tillväxten kopplas direkt till ökad koldioxidbindning. Tillväxten bibehålls genom ett aktivt hållbart skogsbruk där målsättningen handlar om att hantera en framtida högre virkesefterfrågan.
För att lyckas leverera mer skogsråvara i framtiden måste en del av den årliga skogliga tillväxten sparas varje år. För att spara en del av den årliga tillväxten skapas ett ekonomiskt incitament för skogsägaren där denne får ersättning för att avverka mindre än planerat av den årliga tillväxten.
1415 beräknar koldioxidbindningen baserat på den årliga skogliga tillväxten i form av sparade skogskubikmeter vilka sedan, via ett omräkningstal, omförs till ton koldioxidekvivalenter.
Ett förändrat klimat innebär både möjligheter och risker och det innebär att skogsägare behöver planera strategiskt för att klimatanpassa sitt skogsbruk för att reducera riskerna för klimatrelaterade händelser
Klimatzonerna flyttar för närvarande norrut med 5-10 kilometer om året. Det innebär att den skog som anläggs idag möter ett annat klimat i framtiden och den ska kunna producera skogsråvara och vara lönsam även i framtida klimat.
Sprid riskerna inför framtiden
Anpassa föryngringsmetod till marktypen och klimatet. Klimatet ändras och det krävs t.ex ett annat plantval än tidigare. Vid valet av trädslag bör du fundera över de ökade riskerna för stormfällning och trädslagsspecifika skadegörare som kommer med ett förändrat klimat. Det blir viktigare att sprida riskerna på fler trädslag än tidigare och framför allt större inslag av lövskogar. I södra Sverige bör skogsägarna öka andelen lövträd, men på vissa marker i Norrland verkar det som om granen kan tillgodogöra sig ett varmare klimat bättre än tallen när det gäller produktion. Genom att skapa blandskogar sprids riskerna om ett trädslag skulle drabbas av omfattande skador då beståndet är medelålders eller yngre.
Parisavtalet, Artikel 5 – kolsänka och ett aktivt skogsbruk
Skogens klimatnytta bestäms i huvudsak av hur stor tillväxten är i skogen. Om tillväxten sparas i skogen som ett växande virkesförråd uppstår en kolsänka och koldioxid som redan finns i atmosfären lagras in i ett växande biogent kollager.
Parisavtalets artikel 5 lyder enligt följande ”att bevara och om möjligt öka kolsänkan”.
Det behövs alltså både ökad kolsänka och möjlighet till större uttag av skogsråvara i framtiden. Vi kan kombinera det genom att en del av virkesförrådsökningen, tillväxten, kan sparas och ge ränta på ränta effekt och en del kan skördas och användas för att fasa ut fossilt användande vid t.ex. byggnationer.
Det är viktigt att skogsägare förstår vilket verktyg de besitter och att ett aktivt skogsbruk är centralt. Skogen är ett odlingssystem som vilken odling som helst, men med en väsentligt längre omloppstid. Oavsett omloppstid är vilken odling som helst i behov av skötsel för att ett bra resultat ska uppnås.
För att säkerställa en ökad kolsänka och ökade möjligheter till framtida avverkning prioriteras tillväxtfrämjande skogsskötsel och god skogsvård. Skogens fördel är att den lagrar in koldioxid som redan hamnat i atmosfären, d.v.s. reverserar kolpoolen från atmosfären till skogen genom fotosyntesen. Skogen möjliggör samtidigt uttag av virke för att bidra med förnybara produkter som kan begränsa användningen av olja och cement och därmed tillförseln av ny koldioxid till atmosfärens kretslopp.
Vi människor på jorden kan begränsa våra framtida fossila utsläpp men vi måste samtidigt reversera redan i atmosfären tillförd koldioxid. Det enda lättillgängliga verktyget vi har är skogen och kan vi öka tillväxten har vi skapat ett kraftfullt verktyg för att påbörja en omfattande begränsning av klimatförändringarna.
Källa: SLU – Sveriges lantbruksuniversitet
Skogsbrukets klimatnytta
Tillväxthöjande skogsbruk
Riktade insatser genomförs, exempelvis mer aktiv gödsling, röjning och gallring. Tillväxten ökar, vilket säkerställer och ökar kolsänkan samtidigt som avverkningen gradvis ökar.
Dagens skogsbruk
Skogen brukas på ett aktivt sätt, men utan tillväxthöjande åtgärder. Avverkningen ligger i nivå med tillväxten. Det gör att kolsänkan inte ökar. Klimatnyttan uppstår i huvudsak genom att skogsprodukter ersätter fossilbaserade produkter, så kallade undvikna utsläpp.
Obrukad skog
I skog som inte brukas blir kolsänkan till en början stark. Den avtar med tiden när tillväxten i skogen minskar till följd av åldrande träd. Hela klimatnyttan består av kolsänka som till en början balanserar ett kraftigt ökat fossilberoende.
