Om skogen
Utsläppsreduktion och ökad koldioxidinbindning
Sveriges totala landareal är 40,7 miljoner hektar, enligt Riksskogstaxeringen 2022. Den totala skogsmarksarealen är drygt 27,9 miljoner hektar, alltså 68% av landarealen. Av den totala skogsmarksarealen räknas 23,4 miljoner hektar som produktiv skogsmark vilket motsvarar 57,5% av landarealen. 51% av skogen ägs av privata enskilda skogsägare. Det innebär att runt 350 000 svenskar äger skog. Skogsbolag äger 24% av landets skog och bland dessa hittar vi den enskilt största skogsägaren, statliga Sveaskog som äger 3,5 miljoner hektar skog.
Tillväxten på 117 miljoner m³sk per år motsvarar 158 miljoner ton koldioxidekvivalenter i inbindning per år.
1415´s målsättning är att bromsa och vända trenden med fallande skoglig tillväxt (fallande kolsänka)
Vi säkerställer genom en överenskommelse med skogsägare att spara en del av tillväxten.
Minskande tillväxt och ökad avgång
Liksom virkesförrådet har tillväxten ökat kraftigt i landets skogar sedan mitten av 1950-talet. Under de senaste sex åren kan dock en minskande trend observeras, främst beroende på minskad tillväxt för gran. De främsta orsakerna till denna minskning är ökade avverkningsnivåer och ökad naturlig avgång, orsakad främst av torkan sommaren 2018 och efterföljande skador av granbarkborre. Den totala årliga tillväxten på produktiv skogsmark är enligt den senaste statistiken 117 miljoner m³sk.
Skogsnäringen – kommer att ha en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt samhälle
Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste näringar som skapar sysselsättning och välfärd i hela landet. Med sin förnybara råvara har skogsnäringens produkter en nyckelroll i utvecklingen mot ett fossilfritt, hållbart och biobaserat samhälle.
Svensk skogsnäring sysselsätter ca. 120.000 personer och exportvärdet är ca. 160 miljarder vilket innebär att av svenska industrins omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9-12%. Den är starkt exportinriktad och eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av skogsindustriprodukter är relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans. Av massa- och pappersproduktionen exporteras normalt nära 90%, och motsvarande för sågade trävaror är nära 70%. Det gör svensk skogsindustri till världens näst största exportör av den här typen av produkter.
Svensk skoglig- och skogsindustriell forskning är internationellt ledande inom många områden. Under decennier har den svenska skogsnäringen byggt upp väl fungerande värdekedjor, baserade på ett ansvarsfullt skogsbruk, en funktionell logistik och konkurrenskraftiga produktionsanläggningar. Det har gett Sverige en position som världens tredje största exportör av skogsbaserade produkter. Sveriges bioekonomi kan tredubblas till 2050 och forskning är en viktig förutsättning.
Sverige har en skogsvårdslagstiftning som säkerställer att skogen sköts på ett omsorgsfullt sätt.
Optimera skogsbruket – ekonomiskt incitament och skoglig tillväxt
Det handlar om att öka tillväxten eftersom tillväxten kopplas direkt till ökad koldioxidbindning. Tillväxten bibehålls genom ett aktivt hållbart skogsbruk där målsättningen handlar om att hantera en framtida högre virkesefterfrågan.
För att lyckas leverera mer skogsråvara i framtiden måste en del av den årliga skogliga tillväxten sparas varje år. För att spara en del av den årliga tillväxten skapas ett ekonomiskt incitament för skogsägaren där denne får ersättning för att avverka mindre än planerat av den årliga tillväxten.
1415 beräknar koldioxidbindningen baserat på årliga skogliga tillväxten i form av sparade skogskubikmeter vilka sedan via ett omräkningstal omförs till ton koldioxidekvivalenter.
Ett förändrat klimat innebär både möjligheter och risker och det innebär att skogsägare behöver planera strategiskt för att klimatanpassa sitt skogsbruk för att reducera riskerna för klimatrelaterade händelser.
Klimatzonerna flyttar för närvarande norrut med 5-10 kilometer om året. Det innebär att den skog som anläggs idag möter ett annat klimat i framtiden och den ska kunna producera skogsråvara och vara lönsam även i framtida klimat.
Sprid riskerna inför framtiden
Anpassa föryngringsmetod till marktypen och klimatet. Klimatet ändras och det krävs t.ex ett annat plantval än tidigare. Vid valet av trädslag bör du fundera över de ökade riskerna för stormfällning och trädslagsspecifika skadegörare som kommer med ett förändrat klimat.
Det blir viktigare att sprida riskerna på fler trädslag än tidigare och framför allt större inslag av lövskogar. I södra Sverige bör skogsägarna öka andelen lövträd men på vissa marker i Norrland verkar det som om granen kan tillgodogöra sig ett varmare klimat bättre än tallen när det gäller produktion. Genom att skapa blandskogar sprids riskerna om ett trädslag skulle drabbas av omfattande skador då beståndet är medelålders eller yngre.
Figuren beskriver att röd linje, medeltillväxten, i ett bestånd kulminerar då den gröna linjen, löpande tillväxt, är mindre än medeltillväxten.
Efter att medeltillväxten kulminerat avtar kolinlagringen i trädbiomassa.
Källa: Lundqvist m.fl. (2014).
Parisavtalet, Artikel 5 – kolsänka och ett aktivt skogsbruk
Skogens klimatnytta bestäms i huvudsak av hur stor tillväxten är i skogen. Om tillväxten sparas i skogen som ett växande virkesförråd uppstår en kolsänka och koldioxid som redan finns i atmosfären lagras in i ett växande biogent kollager.
Parisavtalets artikel 5 lyder enligt följande ”att bevara och om möjligt öka kolsänkan”.
Det behövs alltså både ökad kolsänka och möjlighet till större uttag av skogsråvara i framtiden. Vi kan kombinera det genom att en del av virkesförrådsökningen, tillväxten, kan sparas och ge ränta på ränta effekt och en del kan skördas och användas för att fasa ut fossilt användande vid t.ex. byggnationer.
Det är viktigt att skogsägare förstår vilket verktyg de besitter och att ett aktivt skogsbruk är centralt. Skogen är ett odlingssystem som vilken odling som helst, men med en väsentligt längre omloppstid. Oavsett omloppstid är vilken odling som helst i behov av skötsel för att ett bra resultat ska uppnås.
För att säkerställa en ökad kolsänka och ökade möjligheter till framtida avverkning prioriteras tillväxtfrämjande skogsskötsel och god skogsvård. Skogens fördel är att den lagrar in koldioxid som redan hamnat i atmosfären,d.v.s. reverserar kolpoolen från atmosfären till skogen genom fotosyntesen. Skogen möjliggör samtidigt uttag av virke för att bidra med förnybara produkter som kan begränsa användningen av olja och cement och därmed tillförseln av ny koldioxid till atmosfärens kretslopp.
Vi människor på jorden kan begränsa våra framtida fossila utsläpp men vi måste samtidigt reversera redan i atmosfären tillförd koldioxid. Det enda lättillgängliga verktyget vi har är skogen och kan vi öka tillväxten har vi skapat ett kraftfullt verktyg för att påbörja en omfattande begränsning av klimatförändringarna.
Skogsbrukets klimatnytta
Tillväxthöjande skogsbruk
Riktade insatser genomförs, exempelvis mer aktiv gödsling, röjning och gallring. Tillväxten ökar, vilket säkerställer och ökar kolsänkan samtidigt som avverkningen gradvis ökar.
Dagens skogsbruk
Skogen brukas på ett aktivt sätt, men utan tillväxthöjande åtgärder. Avverkningen ligger i nivå med tillväxten. Det gör att kolsänkan inte ökar. Klimatnyttan uppstår i huvudsak genom att skogsprodukter ersätter fossilbaserade produkter, så kallade undvikna utsläpp.
Obrukad skog
I skog som inte brukas blir kolsänkan till en början stark. Den avtar med tiden när tillväxten i skogen minskar till följd av åldrande träd. Hela klimatnyttan består av kolsänka som till en början balanserar ett kraftigt ökat fossilberoende.
