Biologisk mångfald - Biodiversitet

Bidra till att stoppa fortsatt förlust av biologisk mångfald

Om vi fortsätter förlora biologisk mångfald riskerar vi kollaps av hela ekosystem och dess funktioner. Detta kommer att påverka
människors välfärd och livskvalitet för flera generationer framöver. Frågan är vad som krävs för att vi ska ta tag i problemet? Behöver vi se att livsmedel försvinner från hyllorna i livsmedelsbutikerna?

Biologisk mångfald delas in i tre olika områden

Mångfald av ekosystem – innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper, t.ex. fjäll, hav och skog.
Mångfald av arter – innebär att att det finns många olika arter, t.ex. djur, växter och svampar.
Genetisk mångfald – innebär att det inom en och samma art finns en genetisk variation mellan individer, t.ex. kan individer inom samma fjärilsart ha olika färger, storlek eller motståndskraft. Vissa av dessa individer klarar sig bättre mot sjukdomar eller miljögifter än andra inom samma art.

Ekosystem

Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett område i naturen, där alla delar jobbar tillsammans. Växter, djur, småkryp, vatten, maskar – alla delar är viktiga. Ett ekosystem kan till exempel vara ett korallrev, en skog, området runt en stubbe eller en ek.

Ekologisk funktion

Den ekologiska funktionen är vad en livsmiljö normalt tillhandahåller åt en art, till exempel som skydd eller födosökningsplats.

Ekosystem och ekosystemtjänster

Den biologiska mångfalden ligger till grund för upprätthållandet av funktioner och processer i ekosystemen och påverkar därför bildandet av ekosystemtjänster som till exempel pollinering. Pollinering av grödor är alltså en ekosystemtjänst och en förutsättning för att vi ska kunna producera mat.

Om vi fortsatt förlorar biologisk mångfald kommer de ekologiska funktionerna försvinna och då utarmas ekosystemen vilket i sin tur leder till problem med ekosystemtjänsterna som ger människan välfärd och livskvalitet.

Landbaserad biologisk mångfald

Att bevara och förstärka livsmiljöerna för de vilda pollinatörerna.

Projekt för ökad biologisk mångfald i svenska skogar

Biodiversitetsprojekt som startar med en nulägesanalys där olika naturvärden identifieras och registreras. Indikatorarter (signalarter) är av stort intresse för att ge information om vilka specifika åtgärder som ska vidtas för att bevara och öka den biologiska mångfalden. Inom ramen för projektet beskrivs hur stort gap det är mellan nulägesanalysen och den önskade målsättningen i form av ökad biologisk mångfald. Biokrediterna som utfärdas baseras på de additativa åtgärder som inte fanns med i den ursprungliga skogsbruksplanen, d.v.s förbättringen jämfört med de naturvärden som fastslås i nulägesanalysen.

Kontroll och rapportering.

Med nulägesanalysen som utgångspunkt sker en årlig rapportering under 10 år för att fastslå vilka effekter åtgärderna har haft på den biologiska mångfalden.

För att investera i projekt som ökar den skogliga biologiska mångfalden:

Landbaserade biodiversitetsprojekt FKL (fosfor, kemikalier och läkemedel)

Anpassade filter och dammar anläggs vid vattendrag (bäckar och åar) i syfte att begränsa läckage av fosfor, kemikalier, läkemedel och mikroplaster.

Näring från gödsel som läggs ut på jordbruksmark rinner med regnvatten och grundvatten ut i olika vattendrag och vidare till sjöar och hav. Dessa läckage är den största källan till algblomningar, syrebrist och bottendöd i Östersjön. Studier visar att upp till 60% av den fosfor som läcker från jordbruksmark och transporteras i diken kan fångas i kalkfilter och dikesdammar. Om filtren kombineras med dammar fångas ytterligare 15-20% av fosforn. Filtren fångar framför allt fosfatfosfor som är det mest lättillgängliga för växter och alger.

Nuvarande reningsverk har begränsningar i att filtrera bort låga halter av stabila kemikalier. Innan kemikalier och läkemedel når reningsverket har vi sett bra resultat i pilotprojekt som fokuserat på ozon eller kolfilter för att fånga dessa föroreningar. Resultaten från dessa projekt visar att det finns kostnadseffektiva sätt att minska halterna för flera av kemikalierna med över 90%. Målsättning är att inom snar framtid även implementera avskiljning av mikroplatser.

1415´s projekt syftar till att minska läckaget av gödsel och föroreningar till sjöar och hav.

Havsbaserad biologisk mångfald

Marin och kustnära biologisk mångfald handlar om friska ekosystem som levererar ekosystemtjänster. Överfiske, habitatförlust och föroreningar påverkar ekosystemtjänsterna negativt, vilket bland annat leder till minskad matförsörjning. Det är nödvändigt att bevara och nyttja de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

Att återställa, bevara och förstärka gräsängar/ålgräsängar

Bakgrund: Stora förluster av sjögräs har skett globalt som ett resultat av direkt och indirekt mänsklig påverkan. Denna förlust förespås accelerera med den exponentiellt ökade befolkningstillväxten i världens kustområden, om inte åtgärder snabbt sätts in för att återställa, bevara och förstärka sjögräsmiljöer.

Den kanske viktigaste funktionen är att ålgräsets blad utgör habitat för en lång rad växter och djur som gör att den biologiska mångfalden blir många gånger högre i jämförelse med en botten utan vegetation. Studier i Skagerrak har funnit över 40 olika fiskarter (Pihl och Wennhage 2002, Wennhage och Pihl 2002), 125 arter av fastsittande djur och 72 arter av fastsittande makroalger i ålgräsängar (Fredriksen m.fl. 2005). Jämförande studier i Bohuslän visade att den biologiska mångfalden av fisk var 32 % högre och mängden fisk i vikt 57 % högre i ålgräsängar jämfört med områden utan vegetation, där ålgräs försvunnit. Juveniler av olika torskfiskarter, läppfiskar (labrider) och kantnålsfiskar hittades nästan uteslutande i ålgräsängar där deras antal var upp till 138 gånger högre än på bottnarna utan vegetation (Pihl m.fl. 2006).