Biologisk mångfald - Biodiversitet
Biologisk mångfald eller biodiversitet beskriver variationen av livet på jorden både inom och mellan arter, men också av de miljöer som arterna lever i.
Biologisk mångfald delas in i tre olika områden
- Mångfald av ekosystem – innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper, t.ex. fjäll, hav och skog.
- Mångfald av arter – innebär att att det finns många olika arter, t.ex. djur, växter och svampar.
- Genetisk mångfald – innebär att det inom en och samma art finns en genetisk variation mellan individer, t.ex. kan individer inom samma fjärilsart ha olika färger, storlek eller motståndskraft. Vissa av dessa individer klarar sig bättre mot sjukdomar eller miljögifter än andra inom samma art.
Ekosystem
Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett område i naturen, där alla delar jobbar tillsammans. Växter, djur, småkryp, vatten, maskar – alla delar är viktiga. Ett ekosystem kan till exempel vara ett korallrev, en skog, området runt en stubbe eller en ek.
Ekologisk funktion
Den ekologiska funktionen är vad en livsmiljö normalt tillhandahåller åt en art, till exempel som skydd eller födosökningsplats.
Ekosystem och ekosystemtjänster
Den biologiska mångfalden ligger till grund för upprätthållandet av funktioner och processer i ekosystemen och påverkar därför bildandet av ekosystemtjänster som till exempel pollinering. Pollinering av grödor är alltså en ekosystemtjänst och en förutsättning för att vi ska kunna producera mat.
Om vi fortsatt förlorar biologisk mångfald kommer de ekologiska funktionerna försvinna och då utarmas ekosystemen vilket i sin tur leder till problem med ekosystemtjänstera som ger människan välfärd och livskvalitet.
Ökat fokus på biologisk mångfald
Fortsatt försvagade och eliminerade ekosystem sätter de ekosystemtjänster som kan levereras från ekosystemen ur spel. Det är en utvecklingsriktning som omedelbart måste brytas. Det handlar om att klara av att göra två saker samtidigt och som 1415 påpekar när det gäller koldioxidutsläppen måste de reduceras samtidigt som vi ökar koldioxidbindningen som också beskrivs i artikel 4 och 5 i Parisavtalet.
När det gäller förlorad biologisk mångfald måste vi reducera vår negativa påverkan på ekosystemen och samtidigt bidra till att förbättra och förstärka ekosystemen. Som Finland beskriver det i grafen nedan handlar det om att omgående bromsa förlusten av biologisk mångfald för att klara vända trenden och möjliggöra för naturen att återhämta sig från 2030.
”Hittills har vi misslyckats med att stoppa förlusten av biologisk mångfald både i Finland och på internationell nivå. FN:s biodiversitetskonferens är en ödesfråga för vårt samhälle: resultatet kan dra upp riktlinjerna för hela världens framtid. Vi behöver bindande mål och åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det förutsätter arbete också på nationell nivå”, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.
Vi alla har ett ansvar för att öka den biologiska mångfalden
Vissa företag fokuserar på sin klimatpåverkan och tar ansvar för sitt nettoutsläpp genom att bidra till att öka koldioxidbindningen med motsvarande ton koldioxidutsläpp verksamheten skapar. På samma sätt behöver företagen arbeta med den biologiska mångfalden.
Företag som inte tar hänsyn till klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald och hur det ska hanteras i form av bidrag för att öka koldioxidbindningen och den biologiska mångfalden kommer att prissättas därefter. Företagen kommer att bli utsatta för affärsrisker kopplade till i vilken grad verksamheten negativt påverkar den biologisk mångfalden och klimatet. Alla företag som använder naturresurser på ett eller annat sätt måste adressera frågan om biologisk mångfald. Ur ett företagsperspektiv är det en fråga om att framtidssäkra företaget eftersom frågan kommer att påverka företagets värdering, dess affärsmodell och tillväxtpotential.
World Economic Forum (WEF) uppskattar att hälften av global BNP är antingen måttligt eller mycket beroende av biologisk mångfald och naturens ekosystemtjänster. För banker handlar frågan, i likhet med frågor kopplade till klimatförändringen, om en potentiell kreditrisk.
– Vi hoppas att politiker tar frågan om förlorad biologisk mångfald på samma allvar som klimatförändringarna. Det skulle innebära att flera företag behöver förhålla sig till risken. Som bank måste vi förstå dess effekter och stödja våra kunder i övergången till hållbara affärsmodeller, säger Samu Slotte, Global Head of Sustainable Finance på Danske Bank.
Ekosystemens ekonomiska värde - prissättning
Det pågår omfattande försök att sätta pris på biologisk mångfald och olika ekosystemtjänster för att visa på hur de bidrar till ekonomin. Vissa saker kan vi mäta i dagsläget, såsom fosforläckage, och det finns gott om tillgänglig data genom olika projekt och studier.
Prissättningen baseras på projektets totala omkostnader.
EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi för biologisk mångfald för 2030.
EU:s nya strategi för biologisk mångfald ingår som en central del i den europeiska gröna given som syftar till att ställa om EU:s politik till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi och som är klimatneutralt senast 2050.
EU´s plan för ökad biologisk mångfald där nedanstående punkter är centrala åtaganden till 2030. De punkterna som markeras grönt arbetar 1415 aktivt med.
- Rättsligt bindande EU-mål för återställande av naturen ska föreslås under 2021 efter en konsekvensbedömning. Före 2030 ska betydelsefulla områden av skadade och kolrika ekosystem återställas, livsmiljöer och arter ska inte uppvisa någon försämring vad gäller bevarandetrender och -status, och minst 30 % ska uppnå gynnsam bevarandestatus eller åtminstone uppvisa en positiv utveckling.
- Tillbakagången för pollinatörer ska vändas.
- Risken med och användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minskas med 50 % och användningen av farligare bekämpningsmedel ska minskas med 50 %.
- Minst 10 % av jordbruksarealen ska innehålla landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald.
- På minst 25 % av jordbruksarealen ska ekologiskt jordbruk bedrivas och användningen av agroekologiska metoder ska öka avsevärt.
- Tre miljarder nya träd ska planteras i EU med full respekt för ekologiska principer.
- Betydande framsteg ska göras när det gäller att sanera förorenad mark.
- Minst 25 000 km fritt strömmande vattendrag ska återställas.
- Antalet rödlistade arter som hotas av invasiva främmande arter ska minskas med 50 %.
- Näringsläckaget från gödselmedel ska minskas med 50 %, till följd av en minskning i användningen av gödselmedel med minst 20 %.
- Städer med minst 20 000 invånare har en ambitiös stadsförgröningsplan.
- Inga kemiska bekämpningsmedel ska användas i grönområden i EU:s städer.
- Negativa effekter på känsliga arter och livsmiljöer, inklusive havsbotten, genom fiske och utvinningsverksamhet ska minskas väsentligt för att uppnå god miljöstatus.
- Bifångster av arter ska elimineras eller minskas till en nivå som möjliggör artåterhämtning och bevarande.
4 sorters ekosystemtjänster
Vi har nytta av de olika typerna på olika sätt.
Försörjande tjänster
Försörjande tjänster ger oss sådant som vi behöver för att överleva, till exempel mat och medicin. Här är fyra försörjande ekosystemtjänster:
- Mat: Vi människor hämtar all vår mat från naturen. Frukt, grönsaker, kött, fisk och annat vi äter kommer från växter och djur.
- Bränsle: När vi eldar med trä och annat från naturen, kan vi få värme och energi. Det är viktigt att inte hugga ner för mycket träd – då får de svårt att komma tillbaka.
- Medicin: Många av våra mediciner kommer från början från vilda växter.
- Dricksvatten: Vi behöver rent vatten från naturen för att kunna leva. På många ställen i världen är det svårt att få tag på rent dricksvatten. Det beror på många saker – bland annat föroreningar.
Reglerande tjänster
De reglerande tjänsterna ser till att naturen fungerar på ett bra sätt, och det är vi helt beroende av. Det handlar till exempel om att skydda mot översvämningar och göra luften ren. Här är fyra reglerande tjänster:
1. Vattenrening: För att vattnet vi använder ska bli rent, måste naturen göra sitt. Vattnet silas bland annat genom sjöar och sand. Dessutom ser små små organismer – så kallade mikroorganismer – till att gifter försvinner från vattnet.
- Mindre koldioxid: En viktig förmåga hos växter är att de tar upp koldioxid. Om det finns för mycket koldioxid i luften, ökar växthuseffekten – jorden värms upp och det mår vi inte bra av. Även vattnet i haven tar upp koldioxid.
- Skydd mot naturkatastrofer: Längs kusten finns skogar och våtmarker. De stoppar översvämningar genom att suga upp vatten som tvättsvampar. Samtidigt skyddar mangroveskogar och korallrev mot orkaner och stormar.
- Pollinering: De flesta växterna måste få hjälp av bin, humlor och andra insekter för att kunna bli fler. När insekterna besöker blommorna för att söka nektar eller pollen får de med sig pollenkorn från en växt till en annan. Det gör att till exempel att en äppelblomma kan befruktas och bilda en frukt, ett äpple.
Kulturella tjänster
Kulturella ekosystemtjänster är sådant som gör oss människor glada och som ger livet mening. Här är fyra kulturella tjänster:
- Hälsa: Forskning visar att vi mår bra av att vara i naturen. Många gillar att vara i naturen – och slippa stressen, bullret och föroreningarna som finns i stan.
- Mindre konflikter: Naturkatastrofer och förstörd natur gör att människor hamnar i nöd och söker sig till andra områden. Det kan skapa konflikter mellan olika grupper.
- Ekoturism: Många vill åka till nya platser för att uppleva vacker natur. Om växter och djur mår bra kommer fler att vilja åka dit.
- Friluftsliv: Åka skidor, paddla, rida och vandra. Det finns mycket kul att hitta på i naturen.
Stödjande tjänster
De stödjande tjänsterna är sådant som behövs för att annat ska fungera i naturen. Utan dem kan inte de andra ekosystemtjänsterna fungera. Här är fyra stödjande tjänster:
- Näringsrik jord: I naturen finns massor av små kryp, maskar och mikroorganismer. De bryter ner döda djur och växter och förvandlar dem till jord med mycket näring. Det tycker växterna om.
- Fotosyntes: Fotosyntesen är grunden i de flesta ekosystem. De gröna växterna tar upp solenergi, koldioxid och vatten – och använder det för att bygga upp sig själva och skapa syre.
- Näring i naturen: Naturen behöver näring. Kväve, fosfor och andra viktiga ämnen åker runt i naturen, genom växter, djur och mikroorganismer.
- Vattnets kretslopp: Vattnet åker runt i ett kretslopp och rör sig genom bland annat floder, sjöar, hav, växter och djur. Alla ekosystem behöver vatten, så det är ett måste för att de ska fungera.
