Våra projekt
Naturen är vår bästa samarbetspartner
Naturen är avgörande för mänsklig existens och god livskvalitet. Om man inte inser detta faktum leder det inte bara till en modell för ekonomisk tillväxt som avsevärt bidrar till förlusten av biologisk mångfald, utan man missar också möjligheten att effektivt använda naturen för att lösa stora samhällsutmaningar som förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelssäkerhet och katastrofriskreducering.
Naturbaserade Lösningar
1415 genomför lösningar som hjälper till att skydda, hantera och återställa miljön samt leverera verkliga och hållbara fördelar för människor. Kärntanken med deras användning är att stödja naturen och utnyttja kraften i hälsosamma ekosystem för att skydda människor och säkra ett miljövänligt samhälle.
Carbon Farming
Carbon farming är en naturbaserad lösning och en grön affärsmodell som belönar aktörer inom marksektorn för att de inför förbättrade markförvaltningsmetoder, vilket resulterar i kolinlagring i levande biomassa, dött organiskt material och jordar genom att förbättra kolinlagringen och/eller minska utsläppen av koldioxid till atmosfären (EU). 1415 arbetar med en rad naturbaserade lösningar och erbjuder ett antal carbon farming-projekt med ytterligare fördelar för biologisk mångfald.
P10 – Naturkrediter (Hybridkrediter)
Underliggande åtgärder är utformade för att öka den biologiska mångfalden, klimatanpassa skogen och säkra kolsänkan i aktivt förvaltade skogar. Naturkrediterna finansierar även införandet av alternativa och adaptiva skötselmetoder.
När vi arbetar med skogar som förvaltas aktivt introducerar vi alternativa förvaltnings- och skötsel-metoder samtidigt som vi säkerställer att åtgärder vidtas för biologisk mångfald och klimatanpassning. Vi bygger upp virkesförrådet genom att behålla en del av den årliga tillväxten (årlig nettotillväxt) och därigenom strategiskt öka kolsänkan. Den stående volymen beräknas och detta fastställer baslinjen när avtalet tecknas med markägaren. Den nya stående volymen bedöms årligen och garanteras av skogsägaren för de följande 20 åren. De vetenskapligt baserade beräkningarna är helt baserade på myndigheters data och modeller, som även används i Riksskogstaxeringen och av Skogsstyrelsen. För lämpligt val av åtgärder för att öka den biologiska mångfalden används i metoden EU:s Naturrestaureringsförordning och Skogsstyrelsens program som grund.
”Att investera i naturen är att investera i människor och deras arbete för att skydda, bevara och återställa miljön omkring dem” (IAPB)
Governance: The Swedish Forest Agency and Nature Restoration Regulation
Target: Kunming-Montreal, EU Biodiversity Strategy, Global Sustainability Goals and Paris Agreement.
Operator: Initiative 1415, Sweden
Verification: Forest Certification Prosilva AB
Type of credit: Nature-based Hybrid-Credit
Activities: Increased forest biodiversity, climate adaptation and Alternative Forest Management.
Co-benefit Carbon sequestration.
Projekt 1: Tväråträsk – Sorsele Kommun – Västerbottens län
Projekt 2: Åflo – Krokoms Kommun – Jämtlands län
P10 - Projekt 1 karta
Tväråträsk – Sorsele Kommun – Västerbottens län
Current available Hybrid-Credits: 6.744 ton CO2 eq
P10 - Projekt 2 karta
Åflo – Krokoms Kommun – Jämtlands län
Current available Hybrid-Credits: 3.865 ton CO2 eq
Mål
Kunming – Montreal
De globala målen
Parisavtalet (artikel 5)
EU:s strategi för biologisk mångfald
Beskrivning av naturrestaurering och bevarande av kolsänkor
Vi måste kunna hantera flera saker samtidigt. Vi måste bevara och stärka den biologiska mångfalden samt klimatanpassa skogen. Detta innebär införande av alternativa skogsförvaltningsmetoder. För att kunna tillgodose en marknad med hållbara träprodukter krävs långsiktiga strategier för ett hållbart och aktivt skogsbruk.
Vi behöver öka den biologiska mångfalden i skogen och skapa friska ekosystem.
Genomförda åtgärder baseras på statliga standarder fastställda av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Dessa kombineras med Naturrestaureringsförordningen, bilaga VII.
För att möta klimatförändringarnas utmaningar behöver skogen anpassas för att kunna tåla avsevärt högre temperaturer. Skogen behöver förvaltas för att bli mer motståndskraftig, varför alternativa skogsförvaltningsmetoder införs, såsom luckhuggning och naturnära skogsbruk.
Samtliga utfärdade hybridkrediter är spårbara till en geografisk plats i digitala kartor.
Baslinjen definieras som det totala kollagret i levande trädbiomassa vid tidpunkten då avtal ingås mellan operatören och skogsägarna.
Modellerna kvantifierar den årliga nettoförändringen i kolsänkan på varje fastighet.
Nettoförändringen omvandlas till ett certifikat, där ett certifikat motsvarar ett ton CO₂e. Utfärdade certifikat garanteras under en period om minst 20 år.
Bästa tillgängliga vetenskap, beprövad erfarenhet samt unika data från den svenska riksskogstaxeringen används tillsammans med skogsägarnas skogsbruksplaner, nationell laserskanning, egna fältmätningar och
observationer för att stödja och verifiera beräkningarna.
För att minska risken för återföringar inrättas en reserv-/buffertpool motsvarande 10 % av utfärdade certifikat.
Beskrivning av biodiversitetsåtgärder rekommenderade av statliga myndigheter såsom Skogsstyrelsen samt naturrestaureringsförordningen. Tabellen beskriver åtgärder och effekter.
Source: Initiative 1415 Guidande Document for Hybrid-Credits 1:10
P11 - Trädplantering
Trädplantering är ett effektivt sätt att öka den biogena kolsänkan på lång sikt. För att stödja biologisk mångfald och klimatanpassning planteras minst 15 % av arealen med pil, rönn och andra lövträd. Kollagret uppskattas till 200 ton (200 000 kg) CO2-ekvivalenter per hektar eller 100 kg per planta.
Träd spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna och bevarandet av biologisk mångfald. Träd är viktiga för att bidra till en rad ekosystemtjänster och för att ta bort kol från atmosfären.
P21 - Projekt naturrestaurering
Ett projekt som bevarar och förbättrar biologisk mångfald inom fyra områden med anpassade åtgärder för varje område ingår i projektet. Åtgärderna är baserade på riktlinjer och rekommendationer fastställda av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Åtgärderna kan genomföras på olika platser.
Åtgärderna som ingår i projektet är följande:
- Specifika åtgärder för våra mest hotade arter
- Naturvårdsbränning
- Restaurering av rikkärr och nyckelbiotoper
Specifika åtgärder för våra mest hotade arter
Vi behöver stärka livsmiljöer på specifika platser. Vi kan också hjälpa hotade arter genom att genomföra avelsprogram för fåglar och tillhandahålla kompletterande utfodring. Vi behöver öka mängden lövskog och stödja en högre andel död ved. Samarbete med flera andra aktörer är viktigt, såsom Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och markägare.
Naturvårdsbränning – skapa död ved
Naturliga skogsbränder har minskat i Sverige under de senaste 150 åren. Det innebär att död ved-livsmiljöer för många saproxyliska organismer och ekosystem nu är hotade. Med kontrollerad naturvårdsbränning kan vi bevara unika livsmiljöer för kommande generationer och öka och bevara den biologiska mångfalden.
Naturvårdsbränning innebär en planerad brand inom ett definierat område. Naturvårdsbränning i skogar utförs under kontrollerade och säkra förhållanden för att begränsa förekomsten av okontrollerbara naturliga skogsbränder.
Skogsbränder gynnar arter och naturliga livsmiljöer som behöver glesa skogar, brandfält och döda träd. Efter en brand blir skogen mer öppen, ljus och varm. Området får många nya döda träd, som många arter är beroende av, och är något som är en bristvara i dagens skogar.
Naturvårdsbränning – Vägledning för brand och bränning i skydd av skog ISBN 91-620-5438-4
Restaurering av rikkärr och nyckelbiotoper
För att bevara den biologiska mångfalden och statusen hos rikkärr och nyckelbiotoper krävs kontinuerlig skötsel och åtgärder. 1415 följer åtgärdsprogrammen och rekommendationerna från Länsstyrelsen, SLU, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Kalkrikmossar är fuktiga, särskilt rika på arter som trivs i kärrmiljöer, och finns ofta på kalkrik mark. Rikmossar har fått sitt namn från sin artrikedom, varav de mest kända och intressanta arterna är orkidéer. Flera av dem förekommer endast i rikmossar, såsom vaxmossar, blodmossar, kvistblommor och kärrknöl. En nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden som är viktigt för skogens flora och fauna. Skogsstyrelsen har inventerat och registrerat nyckelbiotoper sedan början av 1990-talet och uppgifterna samlas i en databas, med kartor:
Handbok för skötsel och restaurering av rikkärr
Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr ISBN 91-620-5601-8
Nyckelbiotopens skötsel – SLU Play – Sveriges Lantbruksuniversitet
Projekt 31 -
Övervakning av hotad svensk flora
och bekämpning av invasiva arter.
Projektet syftar till att fortsatt inhämta kunskap och djupare förståelse för hotad svensk flora. Övervakning, rapportering och verifiering av observationer är centrala för att vi ska klara av att skydda hotade svenska vilda växter, deras naturliga livsmiljöeroch de ekosystemtjänster de bidrar till. Utöver ovanstående handlar en del av projektet om att bekämpa invasiva främmande växter.
Vad används pengarna till: Ekonomisk ersättning till personer som övervakar, rapporterar och verifierar hotad svensk flora, vilket sker i samarbete med Svenska Botaniska Föreningen och Floraväktarna. Avtal skrivs med markägare om att bekämpa invasiva arter, vilket handlar om att ta bort/gräva upp och bränna invasiva arter.
Projektlängd: 1-5 år
Pris på förfrågan
Geografi: Sverige
Information om status bland hotade svenska växter – övervakning
Bevarandestatus för en art är ett mått på sannolikheten för hotade arter att överleva. Många faktorer beaktas vid bedömningen av bevarandestatusen för en art, inte bara antalet återstående individer, utan också den totala ökningen eller minskningen i populationen över tiden, avelframgångar, kända hot etc.
SLU – Artdatabanken
SLU Centrum för biologisk mångfald, CBM | slu.se
Rödlistade arter – Sveriges miljömål
Rödlistan är den mest kända bevarandestatuslistningen
Rödlistade arter – Sveriges miljömål
Bekämpning av invasiva arter
Explore plant life, news and events – Swedish Botany
Bekämpning av invasiva arter
Invasiva arter anses vara ett av de absolut största hoten mot den biologiska mångfalden. De kan öka avsevärt och därmed påverka den biologiska mångfalden. De kan skada andra inhemska arter och deras ekosystem samt ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. 1415 arbetar aktivt med att bekämpa invasiva arter för att minimera riskerna för deras spridning och följer Naturvårdsverkets riktlinjer.
P41 - Vilda pollinatörer
Projekt för att bevara och förbättra livsmiljöerna för vilda pollinatörer i jordbrukslandskapet.
För att stödja livsmedelssäkerheten och ekosystemens motståndskraft
I januari 2023 presenterade Europeiska kommissionen ”En ny giv för pollinatörer” för att hantera den alarmerande minskningen av vilda pollinerande insekter i Europa. Den kompletterar Kommissionens förslag till Naturrestaureringsförordningen från juni 2022 och utgör en viktig del av Strategin för biologisk mångfald 2030, Strategin från Jord till Bord, Visionen för jordbruk och livsmedel, och den Europeiska Gröna Given. Det reviderade EU-initiativet för pollinatörer fastställer mål för 2030 och åtgärder under tre prioriteringar. Huvudprioriteringen är att förbättra bevarandet av pollinatörer och ta itu med orsakerna till deras minskning. Detta kommer att göras genom:
- Bättre bevarande av arter och livsmiljöer – till exempel kommer kommissionen att slutföra bevarandeplaner för hotade pollinerande arter; den kommer att identifiera pollinatörer som är typiska för livsmiljöer som skyddas enligt habitatdirektivet och som medlemsstaterna bör skydda; och kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att utarbeta en plan för ett nätverk av ekologiska korridorer för pollinatörer, eller ”Buzz Lines”.
- Återställa livsmiljöer i jordbrukslandskap – särskilt genom mer stöd för pollinatörvänligt jordbruk inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
- Minska effekterna av bekämpningsmedelsanvändning på pollinatörer – till exempel genom lagstadgade krav på att genomföra integrerat växtskydd eller genom ytterligare testmetoder för att bestämma bekämpningsmedels toxicitet för pollinatörer, inklusive subletala och kroniska effekter. Eftersom överdriven användning av bekämpningsmedel är en viktig drivkraft för förlust av pollinatörer, kommer det att vara avgörande att minska risken för och användningen av bekämpningsmedel i enlighet med kommissionens förslag om hållbar användning av bekämpningsmedel.
- Förbättra pollinatörernas livsmiljöer i stadsområden.
- Hantera effekterna på pollinatörer av klimatförändringar, invasiva främmande arter och andra hot såsom biocider eller ljusföroreningar.
Att bevara och förbättra livsmiljöerna för vilda pollinatörer i jordbrukslandskapet.
Åtgärderna inkluderar:
- Så in biåkerblandningar
- Anläggande av traditionella blomsterängar
- Placering av halmbalar
- Anläggning av sandbäddar
- Anläggning av skalbaggsåsar
- Plantering av olika lövträd (till exempel ek, pil, rönn)
- Plantering av olika buskar
- Etablering av faunadepåer
Alla projekt genomförs i nära dialog med Länsstyrelsen. Innan projekten startar undersöks platsen för att se om det redan finns höga naturvärden som behöver bevaras och förbättras utöver de åtgärder som ska genomföras.
Vattenrening i odlingslandskapet (WP 100)
Förbättrad vattenkvalitet och begränsning av läckage och negativa hälsoeffekter (WP 100)
Ett projekt som har direkt effekt på det vatten vi dricker och badar i.
Det vatten vi pratar om står ofta på middagsbordet och vi tar för givet att det ska vara av bra kvalitet, men så ser inte verkligheten ut.
Vattnets färd börjar tidigare då regnvatten för med sig föroreningar via vattendragen ut i sjöar där vi, våra barn och barnbarn badar. I många fall tar kommuner vatten från dessa sjöar, renar det och levererar det till invånarna, men i många fall fortfarande med spår av kemikalier.
Detta projekt bidrar till att skapa rent vatten i våra sjöar och grundvatten. Projektet genomförs i vattendrag som går igenom odlingslandskapet. Innan projektet startas tas vattenprover och utifrån resultatet av vattenproverna bestäms vilka åtgärder för att förbättrad vattenkvalitete som ska genomföras i samråd med länsstyrelsen.
Näringsämnen från gödsel som sprids på jordbruksmark och kemikalier (PFAS) som sprids med regnvatten till våra sjöar och grundvatten behöver fångas upp. På en specifik plats i ett vattendrag installeras filter som fångar kväve, fosfor och kemikalier (PFAS).
Dessa läckor är den viktigaste orsaken till algblomning, syrebrist och bottendöd och PFAS påvisar ökad risk för cancer och negativ inverkan på människans immunsystem.
Pris: På förfrågan
Projektets längd: 10 år
Geografi: Sverige
Vandringshinder – WP400
Restaurera och förbättra vandringshinder som hindrar fisk och andra vattenlevande organismer från att röra sig fritt upp- och nedströms i vattendrag.
Fiskar (som öring, gädda och abborre) behöver vandra för att finna föda, söka skydd över vintern och nå sina lekplatser för att föröka sig. När naturliga strömsträckor restaureras ökar syresättningen i botten och det gynnar inte bara fiskar utan även t.ex. flodpärlmusslan och på så sätt främjas den biologiska mångfalden.
Projektet handlar om att genomföra åtgärder i och kring vandringshinder, där man river eller tillgodoser att det finns framkomliga vandringsvägar. Vanliga exempel på vandringshinder är dammar, vägar och felkonstruerade trummor. För att åtgärda vandringshinder kan man byta ut trummor, skapa trösklar för att höja vattenytan, eller rensa vattendraget från hinder. Det är viktigt att bibehålla vattendragets naturliga bredd och vattenhastighet för att säkerställa en bra faunapassage och förbättra ekosystemens funktion.
Länsstyrelsen har god kännedom om vandringshinder och Initiativ 1415 har en nära dialog med länsstyrelsen angående vilka hinder som ska prioriteras och hur det ska genomföras.
Pris: På förfrågan
Projektets längd: 1 år
Geografi: Sverige