Statliga standarder som grund
Ett problem för skogs- och jordbruk under senare år har varit spridningen av en mängd standarder och certifieringar som fastställts av olika privata aktörer och organisationer. Resultatet är ett fragmenterat tillvägagångssätt, som kännetecknas av inkonsekvenser mellan metoder och standarder. Det resulterar i att projekt och krediter blir svårare att jämföra och det skapar onödigt höga transaktionskostnader. (EU – En vision för jordbruk och livsmedel, 2024)
För att hantera problemet kommer metoder för kolinlagring att harmoniseras mer genom CRCF, och för att säkerställa att skogs- och jordbruk går hand i hand krävs förbättrad implementering, effektivisering och efterlevnad av befintlig lagstiftning samt användning av incitament och nya marknadsbaserade verktyg för att främja förändring.
Det sker ett pågående samarbete för att skapa en naturkreditmarknad med hög integritet där nya statliga standarder, ofta baserade på många års erfarenhet av åtgärder anpassade till specifika platser, spelar en nödvändig roll.
Vissa statliga standarder har utvecklats av Storbritannien och Frankrike, som förutom att vara med och lansera den oberoende International Advisory Panel on Biodiversity Credits (IAPB), för att hjälpa till att forma och skala upp kreditmarknader för biologisk mångfald med hög integritet, också arbetar med nationellt utvecklade statliga standarder. Dessa är utformade för att stödja naturbaserade lösningar för ett ökat koldioxidupptag och ökad biologisk mångfald och ses som effektiva modeller för att mobilisera investeringar där det behövs.
På det sätt 1415 genomför projekt är genom väl dokumenterade åtgärder som baseras på statliga standarder utvecklade av svenska myndigheter. Denna metod ger följaktligen ett effektivt sätt att säkerställa att åtgärderna är vetenskapligt baserade och jämförbara.
Definitionen av ordet ”standard”: en kvalitetsnivå, eller ”något som används som ett mått, en norm eller en modell i jämförande utvärderingar”.
Standarder för mått på biologisk mångfald är lokala till sin natur, icke-fungibla, och utvecklas nödvändigtvis enligt lokala förhållanden och i samarbete med lokala befolkningar (LP) och ursprungsbefolkningar (IP).
Vad uppnås med statliga standarder?
- Hög kvalitet: Åtgärder och handlingsprogram har utvecklats av svenska myndigheter under en lång tid.
- Lokal förankring med bästa praxis.
- Skapar trovärdighet för finansiering.
- Är ett effektivt verktyg för att uppnå klimat- och miljömål.
Vad gör en standard för åtgärder?
- Ger gemensamma lösningar på återkommande utmaningar.
- Underlättar övervakning, rapportering och verifiering (MRV).
- Gör det enklare att jämföra resultat.
- Möjliggör effektivare implementering och verkställighet.
- Etablerar en grund för fortsatt forskning och utveckling.
Grund för den statliga standarden
Den nationella Riksskogstaxeringen, utvecklad av staten och förvaltad av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), sätter standarden för hur man beräknar CO2 i skogslandskapet.
Denna nationella standard för beräkning av koldioxidupptag i skogen utgör grunden för 1415s beräkningar och metoder.
1415s Guidance Document (Vägledningsdokument) beskriver i detalj hur man arbetar effektivt med den nationella Riksskogstaxeringen och dess standard för koldioxidberäkningar, samt hur man arbetar med biologisk mångfald. Vägledningsdokumentet beskriver lämpliga aktiviteter baserade på åtgärder som utformats nationellt av Skogsstyrelsen samt åtgärder som föreslås från EU, såsom i bilaga VI och VII till den nya Naturrestaureringsförordningen. (Se även diagrammet över Det Regulatoriska landskapet)
Att arbeta på ovanstående sätt möjliggör utfärdandet av naturkrediter, i de former som föreskrivs av International Advisory Panel for Biodiversity Credits (IAPB) (se rapport) och är helt i linje med ramverket Carbon Removal and Carbon Farming Certification Framework (se CRCF för en mer detaljerad beskrivning).
Det sätt på vilket 1415 har utformat sina metoder inkluderar vidare principerna Core Carbon Principles från the Integrity Council of the Voluntary Carbon Market (ICVCM) och High Level Principles från IAPB, vilket säkerställer ett erbjudande av produkter som levererar utöver det vanliga på hållbarhetskriterierna, och med fokus på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och relaterad livsmedelssäkerhet och människors hälsa genomgående.
1415 - Vetenskapliga modeller, beräkningar och MRV
Vi använder bästa tillgängliga vetenskapliga data, godkända modeller och beräkningar från den statliga Riksskogstaxeringen, varje skogsägares specifika Skogsbruksplan, och för övervakning, rapportering och verifiering (MRV), nationell laserskanning samt fältmätningar på plats för att stödja och verifiera beräkningarna.
Viktiga principer innebär för oss att använda konservativa antaganden, värden och processer för att säkerställa att kolsänkor inte överskattas.
En grundläggande design-process utöver det vanliga
Genom övergripande principer, i linje med globala regelverk, standarder och bästa tillgängliga vetenskap, involverar 1415 projekt som går utöver standard praxis enligt ett antal hållbarhetskriterier, och som kan fungera på flera marknader.
Tydlig additionalitet, baseline, hållbarhet och läckage hanteras alla genom rigorösa övervakningsprotokoll och vetenskapligt etablerade beräkningar, inklusive tredjepartsverifiering.
De berörda standarderna fastställs av statliga institutioner, som spelar en aktiv roll inte bara i designfasen utan också deltar i den slutliga kontrollen av övervakning, rapportering och verifiering (MRV) (till exempel via varje markägares skogsbruksplan).
Kombinerat med en robust kvantifiering av koldioxidupptag, och med marginal för läckage samt användandet av en reserv/buffer-pool, får systemet som helhet en transparent och motståndskraftig grund.
1415 lägger grunden för en snabbare och mer hållbar väg genom den globala omställningen, genom att navigera med de regulatoriska och finansiella ramverken som karta och kompass för att effektivt styra privat kapital dit det verkligen behövs.
Robusta Naturkrediter
Det finns ett nära samband mellan klimat och natur. Naturcertifikat och relaterade kol-, hybrid- och biokrediter bör därför i idealfallet utformas med båda i åtanke. Medan fokus tidigare legat enbart på kol, är det nu väl erkänt att certifikat i form av hybridkrediter kan leverera på kolinlagring och generera positiva effekter för biologisk mångfald genom så kallade ”co-benefits” (sidovinster).
IAPB drar kopplingar till EU:s ramverk för certifiering av koldioxidupptag (CRCF), där kolinlagring i jord- och skogsbruket måste generera co-benefits för biologisk mångfald och ekosystem för att vara berättigade.
De mest välutvecklade marknaderna för krediter idag, sett till mognad och storlek, är marknaderna för kolkrediter. Många potentiella initiativ och projekt är kompatibla med en strategi för kol/biokrediter med hög integritet, särskilt naturbaserade lösningar.
1415 tillämpar en mekanism där mängden CO₂ som avlägsnas från atmosfären övervakas, rapporteras och verifieras enligt framväxande CDR-certifieringsprotokoll.
1415-metodiken inkluderar utsläpp under hela livscykeln och effekter av externt läckage. Detta ligger i linje med Integrity Council for the Voluntary Carbon Markets (ICVCM):s kärnprinciper (Core Carbon Principles), vilket säkerställer robust kvantifiering, transparens samt oberoende tredjepartsvalidering och verifiering.
1415 Naturkredit (Hybridkredit) gör betydligt mer än en fristående kolkredit. Naturkredit handlar inte bara om kolinlagring; dess kärnfunktioner sträcker sig även till biologisk mångfald och klimatanpassning. Ett centralt fokus är att stödja friska ekosystem som levererar de ekosystemtjänster som vi och framtida generationer är helt beroende av.
Systemet som ligger till grund för Naturkredit är stadigt utformat med en stark regulatorisk bas, från FN:s ramverk för biologisk mångfald (Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, GBF), EUs ramverk för certifiering av koldioxidupptag och centrala internationella rättsliga principer, samt principerna från International Advisory Panel on Biodiversity Credits (IAPB).
Vad som uppnås är ett effektivt arbetssätt med både natur och klimat samtidigt, genom att använda statliga standarder och ytterligare lager av övervakning, rapportering och verifiering (MRV), vilket ger lösningen en lägre riskprofil för läckage.
Högkvalitativ datainsamling
Sverige besitter data av mycket hög kvalitet, och 1415 utnyttjar till fullo denna data som utgör grunden för beräkningarna i modelleringen och ger en betydande nivå av extra säkerhet kring potentiella risker, såsom läckage.
Naturen är komplex – och därmed nödvändigtvis även de tillämpliga lösningarna. För att utforma och genomföra projekt baserade på bästa tillgängliga vetenskap och grundvalar hämtar vi vår data från flera källor, inklusive följande:
- Naturvårdsverket
- Skogsstyrelsen
- Skogens Pärlor databank
- Skogsbruksplan (med koldioxidredovisning)
- Jordbruksverket
- Havs- och vattenmyndigheten
- Länsstyrelsen
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Sveriges riksskogstaxering
- Artdatabanken
- Svenska Institutet för Standarder, SIS 199000 och SIS 199002
- FN:s IPCC:s tekniska rapporter (AR WG 6)
- The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES)
- Parisavtalet
- The Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF)
- Europeiska kommissionen Data Stat
- Ytterligare EU-förordningar och direktiv
Att mäta biologisk mångfald
FN:s plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) bedömer den pågående förlusten av biologisk mångfald som en av vår tids största och mest akuta kriser.
Ett faktum är att vi inte har en exakt metod för hur vi ska mäta biologisk mångfald på grund av dess komplexitet. Vad vi däremot kan göra är att bedöma en biotops utvecklingspotential och vilka åtgärder som är gynnsamma för den biologiska mångfalden på en specifik plats.
CLIMB har utvecklat en metod för mätning av biologisk mångfald för att utföra sådana bedömningar. Modellen är baserad på brittiska Defra Biodiversity Metric 3.0 och är anpassad till förhållanden i svensk och nordisk natur.
https://climb.ecogain.se/app/uploads/2025/02/CLIMB-1.3-Teknisk-beskrivning_241219_hyperlankar.pdf
Övervakning, Rapportering, och Verifiering
(MRV)
Inom EU avser MRV kopplat till biologisk mångfald processen att spåra och verifiera effekterna av åtgärder för biologisk mångfald, särskilt i relation till EUs Strategi för biologisk mångfald 2030 och Naturrestaureringsförordningen.
Detta inkluderar övervakning av ekosystemens hälsa och status, samt effektiviteten av bevarande- och restaureringsinsatser.
CLIMB-systemet har använts sedan 2023 vid planering av restaureringsåtgärder. Det har vidare legat till grund för domar i Mark- och miljödomstolen och tillhandahåller nyckeltal i linje med rapporteringskraven enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS).
CLIMB-verktyget innebär detaljerade beräkningar av nuvärde och beräknad förändring, genom att bedöma parametrar såsom: art, biotop, området som helhet, naturvärde och landskapsvärde. De eftersträvade förbättringarna, effekterna och additionaliteten bedöms därefter.
Kärnan är utvecklingspotentialen för en biotop på en given plats, och detta vägleds ytterligare av Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet, Natura 2000-systemet och för Sveriges del, Naturvårdsverket. Data till CLIMB-verktyget hämtas från en naturvärdesinventering som utförs enligt svensk standard för naturvärdesinventering SS 199000:2023.
Metoden möjliggör utveckling av nya nyckelindikatorer för biologisk mångfald och kan göra både ex-ante-prognoser (förhandsbedömningar) och ex-post-utvärderingar (efterhandsutvärderingar). Se länk för hela modellen.
https://climb.ecogain.se/app/uploads/2025/02/CLIMB-1.3-Teknisk-beskrivning_241219_hyperlankar.pdf
